Fetter

Fetter/Lipider bra eller dåligt?

 Funderingar kring att äta fett är något som ständigt återkommer. Man ser ofta byggare som helt struntar i fettet, till förmån för en deffad kropp. Det tråkiga är att dessa byggare aldrig kommer att tappa något fett, snarare få en massa bristsjukdomar. Varför är det så? Jo kroppen behöver fett, om man inte tillför fett, så tror kroppen att näringsbrist råder. I detta läge försöker kroppen behålla allt fett den har, fettet har nämligen högst energifaktor och är mycket värdefullt för kroppen. Om jag nu måste äta fett, spelar det då någon roll vilken sorts fett jag äter? Nej! Ur deffsynpunkt så spelar det ingen roll vilket sorts fett man äter. Får kroppen bara i sig fett, så kan den också göra sig av med fett. Ur medicinsk synpunkt däremot, så spelar det stor roll vilket fett man äter.

 Fett består av Glycerin och tre fettsyror (=triglycerider). Fettsyrorna består av kolatomer (C) och väteatomer (H), om en kolatom saknar väteatom så är det en omättad fettsyra. Om två eller flera kolatomer saknar väteatom, så är fettsyran fleromättad.

 Det finns Mättat, enkelt omättat och fleromättat fett.

Mättade fettsyror kan såväl människor som djur själva bilda (syntetisera). Vi kan även bilda enkelt omättade fettsyror. Fleromättat fett kan vi däremot inte själva bilda – det kan dock växter göra.

Människan liksom djuren behöver en viss mängd fleromättat fett, bland annat för att cellerna i hjärnan och i huden skall fungera normalt. Därför måste vi ha i oss fleromättade fettsyror dagligen, och därför kallas dessa fettsyror för essentiella. Vilka fetter är då bra, och vilka är dåliga?

Jo, fleromättat fett är bäst att äta och mättat fett är sämst att äta. Varför är det så? Vi vet redan att vi knappast har något behov av mättat fett, det kan vi ju syntetisera själva.

Men en annan viktig faktor som gör fett farligt eller inte farligt, stavas Kolesterol. Mättat fett har den otrevliga förmågan att höja kolesterolhalten i blodet. Fleromättat fett däremot kan sänka blodets kolesterolhalt.

Kolesterol

 

 Kolesterol är ett fettämne som bildas i kroppen. Kolesterolet har stor betydelse för vissa kemiska processer i kroppen, t ex vid bildandet av könshormoner och binjurebarkshormoner samt vid transporten av andra fettämnen via blodet till kroppens olika organ. Det finns alltså normalt en viss mängd kolesterol i blodet. En del av kolesterolet utsöndras via gallan, om det blir för mycket kolesterol i gallan bildas gallsten. Kolesterol = gallsten på gammal grekiska.

Nybildningen (syntesen) av kolesterol sker framför allt i levern, men i stort sätt alla vävnader i kroppen, t ex tarmen, huden och hjärnan, kan bilda kolesterol. Eftersom det ständigt bildas kolesterol i kroppen och vi dessutom får i oss en del färdigbildat kolesterol med födan, måste en del förstöras eller utskiljas från kroppen, annars skulle den bli helt överfylld. En del av kolesterolet försvinner via huden en del via gallan. Under idealiska förhållanden balanseras kolesteroltillförseln av lika stor avgång, så det blir inget överskott, och ingen upplagring av kolesterol i vävnaderna. Nu fungerar oftast inte detta, idealiska förhållanden är sällsynta, som alltid. Orsaken är att vi äter för mycket av det mättade fettet. Detta gör att kolesterolhalten i blodet ökar och följden blir avlagringar av kolesterol i blodkärlens väggar. Detta i sin tur leder  till hjärtinfarkter och stroke.

 Att mättat fett och fleromättat fett har olika effekt på blodkolesterolet har man kunnat påvisa i flera studier och försök. Man har också kunnat visa att den kolesterolhöjande effekten av mättade fettsyror kan upphävas (kompenseras) om man lägger till fleromättade fettsyror (linolsyra).

 Men måste då ge lika mycket eller dubbelt så mycket fleromättat fett. Detta i sin tur leder ju till en ökad konsumtion av fett, vilket man ju knappast önskar. Men se, det finns en utväg. Man kan ta bort det mättade fettet helt och ersätta det med fleromättat fett. Vad finns det då för fettämne, som kan anses som det "nyttigaste" fettet? Vi letar då efter fettämnen med låg halt av mättade fettsyror och hög halt av fleromättat fett i form av linolsyra. Här följer sex mycket nyttiga oljor.

 Sojaoljan: innehåller även linolensyra - Sojabönor innehåller även en riklig mängd protein och hamnar därför som nummer ett

 Safflortisteln: ger en utmärkt olja. Synd att produktionen är så liten, den kräver varmt och mycket torrt klimat.

 Solrosoljan: är av mycket hög kvalitet. Framställs numer även i Sverige

Vallmooljan: man har med genetikens hjälp lyckats få fram en olja som innehåller 70% linolsyra vilket får anses som mycket bra.

 Sen kan man även slå ett slag för bomullsfrö- och majsoljan som även de innehåller mycket fleromättat fett.

Olivolja? Varken bra eller dålig. Den varken sänker eller höjer kolesterolet.

 Något man ska passa sig för är jordnötsolja och palmolja tillsammans med socker en kombination som inte alls är bra för blodkärlen. Var för sig så är även dessa oljor varken eller oljor.

 Animaliskt fett då?

Fisk: innehåller relativt mycket av det fleromättade fettet, därför är fisk att föredra. Men det finns ju mer eller mindre fet fisk, ål, lax och tonfisk i olja är några exempel på fisk man inte behöver vräka i sig.

 Ägg: äggulan är liksom lever, njure och hjärna mycket kolesterolrik.

 Kött: nötkött innehåller huvudsakligen mättat fett, griskött har något mindre mängd mättat fett och lite mer av det fleromättade, men den totala fettmängden är hög. Skinka och filé däremot innehåller ytterst lite fett. Man kan minska köttets fetthalt genom att trimma det, dvs. skära bort synligt fett.

 Kött: från höns, kyckling, kalkon, vildfågel och annat vilt är relativt magert. Totalmängden fett är ganska låg utom i det fettlager som ligger under skinnet, så skinnet ska bort.

 Vad ska man undvika då?

Kokosfett och palmkärnsfett samt härdad jordnötsolja.

Pommes frites och chips kan innehålla olämpligt fett.

Smör och hushållsmargarin.

Ister, talg, späck och kött med tydliga fettstrimmor (bacon), revbensspjäll, äggula, dessertost och annan helfet ost.

Glass som är gjord på grädde, kokosfett eller härdat fett. Ersätter man med sorbet eller isglass.

Socker (med måtta), läskedrycker, söt saft, marmelad, honung, godis och andra sötsaker.



Man kan ändå påpeka vikten av att använda sitt sunda förnuft, man dör ju inte om man äter saker och ting med måtta. Det är ju faktiskt så att fett i sig är en näringskälla, kroppen behöver dagligen fett, kolhydrater, proteiner, vitaminer och mineraler. Vi kan egentligen inte plocka bort något av detta, mer än för en kort tid, det skapar bara bristsjukdomar. Bristsjukdomar behöver inte visa sig med en gång, nej det kan dröja år innan man upptäcker att något är fel. Fett ger inte oönskat fett på kroppen, det är det sammanlagda energiintaget under dygnet som bestämmer om kroppen lägger på sig fett eller inte. För mycket fett, kolhydrater och proteiner gör att kroppen sparar överflödet som fett på kroppen. Plockar man bort proteinet, kommer musklerna att sakna något, plockar man bort kolhydraterna kommer hjärnan inte att ha något bränsle. Plockar man bort fettet kommer kroppen att spara allt fett på kroppen i tron om att det är näringsbrist. Alltså är det viktigt att lära sig att äta rätt, och sluta vara rädd för att äta.


Summering:

1. Man måste äta fett för att tappa fett.

2. Lyckosam deff beror inte på vilken sorts fett man stoppar i sig.

3. Man blir inte fetare av mättat fett.

4. Mättat fett behöver vi egentligen inte äta, men är svårt att undvika.

5. Fleromättat fett är nyttigt och livsnödvändigt.